Estetiska lärprocesser i förskolan- "Den tredje pedagogen"
Att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande är ett citat ur läroplanen som jag har sett uppsatt på väggarna på flertalet av de förskolor jag varit på. Vad är det då som krävs för att grunden ska kunna läggas? Vilka delar är betydelsefulla och hur stor betydelse har dem?
Vikten av pedagogens kunskap, synsätt och medvetandegörande av lärande är något som ofta ligger i fokus i litteraturen. Broberg, Hagström, Broberg skriver om vikten utav anknytning och trygghet som en grund för samtliga barn i förskolan. De menar att trygghetskänslan och vikten av relation till en pedagog som under dagen på förskolan blir en vikarierande anknytningsperson istället för föräldern ger de bästa förutsättningarna för barn att bli nyfikna utforskande och leksugna.
I läroplanen för förskolan finns som mål att förskolan ska sträva efter att varje barn:
-utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
-utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
Arbetslaget ska erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling.
Förskolan är en institution där barn samlas och indivder blandas oberoende på bakgrund, behov eller hur de lär på bästa sätt. Det ligger då i pedagogernas roll att skapa en verksamhet som ger varje individ största möjlighet till lärande. Det krävs då att det skapas en verksamhet som erbjuder så många som möjligt möjligheten till lek och lärande för just deras individuella förutsättningar.
Förskolans fysiska miljö och rummet som "den tredje pedagogen" är en av sakerna som genom forskning har visat sig ha stor betydelse för barns lärande och befinnande, framförallt för de minsta barnen. Broberg, Hagström, Broberg menar att det har en stor betydelse att lokalerna är anpassade utifrån barnens behov för barns trygghet, lek och utveckling. De skriver fortsättningsvis att lokalerna inte bör vara större än att barnen succesivt kan bli förtrogna med dem samt att det finns möjlighet till avskildhet för lek i mindre grupper. Detta tillsammans med politiska löften och målsättningar om mindre barngrupper är något som rimmar illa för mig med dagens faktum med stora barngrupper och nya förskolor som byggs gigantiska. Vart försvann de målsättningarna eller betydelsen av forskningen som bevisat barnens förutsättningar till lärande? Stora lokaler tar bort detta med mindre rum och möjligheten till avskildhet. Det inbjuder även till större barngrupper vilket gör det svårare för pedagoger att skapa en relation till varje barn som ger dem trygghet och anknytning. Även antalet relationer blir många fler vilket kan skapa en otrygghet hos vissa barn.
En annan del i förskolans verksamhet som bidrar till barns lärande är estetiska lärprocesser. I förskolan är det något som har och fortfarande benämns som skapande istället för estetik. När det pratas om skapande är det oftast målande som det syftas på. Estetik innefattar dock även sång, musik, drama, poesi och dans. Pramling Samuelsson, Carlsson, Olsson, Pramling, Wallertstedt skriver om de senaste decenniernas ändrade syn på lärande i förskolan. Förskolan har inget fokuserat lärande i lektionsform men lärande sker i de aktiviteter verksamheten erbjuder och de är pedagogernas roll att lyfta samt synliggöra. Då förskolan är en plats där alla olika individer ska få möjlighet att utveckla sin nyfikenhet samt lust till att lära så behöver verksamheten innehålla en bredd av aktiviteter för att varje individ ska känna att det finns uttryckformer som ger just dem rätt förutsättningar för lärande. Att då använda sig av så många olika estetiska uttrycksformer som möjligt ger fler barn förutsättningar för lärande. Vissa barn lär bäst genom att lyssna, andra genom att se och en del genom att göra, alla har rätt till samma förutsättningar.
Pramling Samuelsson, Carlsson, Olsson, Pramling, Wallertstedt tar även upp att barn som skapar tillsammans, utmanar varandra, inspirerar samt kritiserar varandra på ett sätt som inte vuxna gör vilket utvecklar det sociala samspelet.
Detta med den fysiska miljöns betydelse samt betydelsen för estetik i förskolan är något som väckt intresse hos mig och något jag hoppas att kursen ger mig ännu mer kunskap om.
Referenser:
Broberg, Malin, Hagström Birthe, Broberg, Anders. (2012) Anknytning i förskolan. Natur & Kultur. Stockholm
Pramling Samuelsson, Ingrid, Asplund Carlsson, Maj, Olsson, Bengt, Pramling, Niklas, Wallerstedt, Cecilia (2008). Konsten att lära barn estetik, en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans.Falun: Nordstedts förlag.
